Språkstörning/DLD är en vanlig, men relativt okänd funktionsnedsättning. Två elever i varje klass, eller 7–8 procent, har språkstörning/DLD.
En språkstörning påverkar inlärning i skolans alla ämnen och leder ofta till sämre skolresultat än genomsnittet. Därför är rätt stöd avgörande för dessa elever, genom hela skolgången.
Uppmärksamheten på språkstörning/DLD är ofta som högst i förskolan och lågstadiet. Men utmaningarna i skolan ökar över tid för de flesta med språkstörning/DLD och en del elevers svårigheter upptäcks först på högstadiet eller i gymnasiet.
Det är ofta svårare att uppmärksamma impressiva svårigheter, det vill säga svårigheter med språklig förståelse, än när språkstörningen hörs i tal och uttal. En språkstörning förändras också över tid och tar sig inte samma uttryck hos ett mindre skolbarn som hos en tonåring.
Många tonåringar har dessutom lärt sig effektiva metoder för att maskera sina språkliga svårigheter:
Det kan alltså handla om en lång rad strategier som elevhälsa och lärare måste blir skickligare på att uppmärksamma.
Språkstörning/DLD kan också innebära psykosociala utmaningar, både i skolan och på fritiden. Språkanvändning är centralt i sociala interaktioner och många har svårt med kamratrelationer eller utsätts för mobbning. Därför rapporterar också ungdomar med språkstörning/DLD mer upplevd social stress än jämnåriga. Det är också känt att språkstörning medför högre risk för ångest och depression.
Skolan har en nyckelfunktion för att ge barn och unga med språkstörning/DLD en god utbildning och en bra start i livet. Skolledare, elevhälsa och lärare behöver därför öka sin kunskap om språkstörning/DLD, så att elever med språkstörning/DLD kan upptäckas och få rätt stöd i skolan.
En väg att öka kunskapen om språkstörning/DLD i skolan är att anställa skollogopeder som arbetar integrerat i klassrummen tillsammans med lärare.
En annan väg är att ta stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, som har goda kunskaper om tillgängliga lärmiljöer och både strukturellt och enskilt stöd till elever med språkstörning/DLD. Många anpassningar som hjälper elever med språkstörning/DLD är dessutom till nytta för alla elever.
Vi vill att barn och ungdomar med språkstörning/DLD ska få en positiv upplevelse av skolan. Att skolan ska få vara en plats för lärande och utveckling, en trygg plats där de får stöd och hjälp att lyckas i livet.
Detta mål är både rimligt och möjligt. Och det börjar med kunskap.
Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet/Talknuten
Albert Telon, ordförande UMS, Unga med språkstörning
Jan Höglund, Ordförande Riksförbundet DHB (Döva och hörselskadade barn och barn med språkstörning)
Kerstin Wiström, ordförande Logopedförbundet
Anna Eva Hallin, Biträdande lektor i logopedi, Karolinska institutet